torsdag 19 juli 2012

Bokrecension: Blomsterspråket


Blomsterspråket av Vanessa Diffenbaugh handlar om den 18 år gamla Victoria som har växt upp i diverse fosterhem och "barnhem". Hon är väldigt avstängd och misstänksam emot andra människor. Dock gillar hon blommor och har lärt sig blomsterspråket. Att man kan förmedla tankar och känslor via blommor. Amarant betyder odödlighet, Brudslöja - evigkärlek). Så via sitt svart arbete börjar hon göra buketter för att locka till det kunden verkligen vill ha.

Boken hoppar mellan Victorias nutid och förflutna. Sakta får man veta sanningen om Victoria.

Jag har läst hela boken och jag kan inte för mitt liv säga vad jag egentligen tycker om den! Den är inte dålig men jag kan inte säga att den är överdrivet bra heller. Jag tyckte att det var lite jobbigt att hoppa mellan Victorias barndom och vuxenlivet för det tog alltid flera meningar innan man visste säkert vart man var.

Jag var inte helt förtjust i Victoria jag hade bättre relationer med många av bi-karaktärerna.

Så läs boken om ni vill, men jag vet verkligen inte om eller vem jag skulle rekommendera den till.

Är visst en stor succé i England och Amerika och filmrättigheter är köpta så den kommer kanske bli film en dag.

The Language of flowers by Vanessa Diffenbaugh. I do not know what I really feel about this book. It is not bad, but I would not say that it is a good book either...  

4 kommentarer:

  1. Nämen?! Jag tyckte själv jättemycket om den boken... Sträckläste den. Väldigt fin historia. / maria / MJN / i Vännäs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra ifrån dig, Maria! Jag vet inte om det var att jag var i fel stämning då jag läste den. För jag gillade bitar av den, men samtidigt var det något som fattades för att jag skulle gilla helheten. Nä, jag vet inte än vad jag egentligen tycker om den boken. Den är ett halv mysterium.

      Men det är så att vissa böcker inte är för alla. En av mina hatböcker, gillade min svärmor jättemycket. Medan jag blev så förbannad på den boken. Den var dåligt skriven och förstörde karaktärerna. Så att jag var tvungen att sluta läsa den boken för att jag inte skulle riva isär boken, trots att det var en biblioteksbok.

      Men jag gillar att vi är alla olika, och gillar olika saker. Gud va tråkigt världen skulle vara annars!

      Radera
  2. Ja, jag gillar också att vi alla är olika! :-) Det skulle vara så OFANTLIGT tråkigt annars! :-) Gillar f.ö.din blogg! Får se om jag vågar börja blogga igen. Är så självkritisk...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! Vad glad jag blir att få höra det :)
      Börja blogga och släpp på den inre kritiken! Det är din blogg så du får skriva och göra som du vill med den :)

      Radera