Tio böcker är utgivna, en elfte är planerad att komma ut nästa år.
Nutid: Caldwell, New York.
Wrath är den sista renblodiga vampyren på jorden. Är hård och självständig och totalt ointresserad av hans födslorätt: att vara kung över vampyrrasen. En av hans "bröder" i The Black Dagger Brotherhood (TBDB från och med nu) ber honom att ta hand om (rädda) hans dotter, Wrath avböjer. Men sedan dör brodern och Wrath har inget val än att hjälpa halvblodet som inte ens vet att vampyrer finns, eller än mindre att hon är på väg att bli en.
Beth är en föräldralös journalist som lever sitt liv, som är ganska ensamt och kanske till och med lite tråkigt. Hon är relativt ointresserad av män och kvinnor för den delen men nöjd ändå. Och har ingen aning om vilken värld som kommer öppna sig för henne.
Boken börjar med en ca tre-fyra sidor lång ordlista som förklarar vampyrvärlden i TBDB som man faktiskt behöver då denna vampyrvärld skiljer sig en del från de "vanliga" vampyr legenderna. Vampyrerna äter vanlig mat men måste dricka blod från andra vampyrer för att överleva. Man kan endast bli vampyr om någon av ens föräldrar är vampyr. Först vid 25års åldern utvecklas man eventuellt till vampyr, så är man halvblod kan man fortsätta vara människa.
Vampyrer kan endast dö av extremt svåra skador: allvarliga skottsår, knivar i hjärtat eller eld. Solljus är som vanligt ett stort: no no.
Vampyrernas enda riktiga fiender är The lessering society, som är själslösa (bokstavligen) vampyrjägare som följer The Omega (någon form av demon/gud) som önskar livet av alla vampyrer. Vampyrernas enda skydd emot Lessers krigare är TBDB som är en samling av de bästa (manliga) vampyrkrigarna.
Boken är underhållande men samtidigt ganska rå. Väldigt lättläst, jag sträckläste den. Lagom mycket sex, som är på båda karaktärernas villkor.
Det är skönt att Beth inte är ett totalt våp, trots att Wrath försöker med sin macho: jag är man, låt mig försvara dig! Försvarar hon sig ganska bra själv och säger ifrån då han går för långt i sin manliga hävning. Visst så kan jag sitta och håna en del av vampyr sederna och hur hårda TBDB männen är i sina skinnkläder, trots tydliga "Flaws". Då jag är en Vampire the mascarade rollspelare. Kan jag inte undra om J.R Ward har använt sig av ett rollspelskaraktärs formulär för att skapa sina Brujahs (som har använt EX.P för att lära sig andra klan discipliner som t.ex. shadow walk) i TBDB. Men har författaren det tycker jag att det bara är roligt. Nej, nu ska jag sluta ha rollspelsabstinens.
Sammanfattningsvis: boken är helt klart läsvärd om man gillar vampyrromantik. Jag kommer läsa nästa del i serien också.
Dark Lover by J.R Ward is a must read, if you love vampire romance novels.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar